Granön och Trollharen

Granön bebodd i över 450 år
Granön är en halvö, nästa helt omgiven av vatten.
Granön har varit bebodd sedan åtminstone mitten av 1500-talet. I 1542 års jordebok framgår att det fanns skattlagda gårdar på Granön.

Befolkningen har livnärt sig på jordbruk, fiske och jakt
Befolkningen har historiskt bara haft begränsad rätt till fisket. På 1500-talet slöt staten avtal med borgarskapet i Gävle om rätten till fiske längs kusten, från norra Uppland till Ångermanland. I rätten ingick också att inrätta hamnar längs kusten. Granön blev en sådan gävlebohamn i södra Hälsingland, liksom Kultebo och Storjungfrun. Gävlebornas fiskerättigheter upphörde först under 1800-talet.

Granön undkom förödelsen 1721, som drabbade många kustsamhällen, när ryssarna landsteg och brände allt i sin väg. Ryssarna brände Axmar och Hamrånge, men enligt historiskt osäkra uppgifter blev Granön skonad genom att lotsen sa att det bara fanns en gammal gumma med några höns på Granön.

Trollharen fiskeläge på 1800-talet
Trollharen var från början också en ö och har en betydligt yngre historia än Granön.

Trollharen blev ett fiskeläge i mitten av 1800-talet, men fisket har troligen inte haft någon bebyggelse före 1850. Fram till 1920-talet bodde fiskarbefolkningen sommartid i små fiskarstugor i Trollharen och vintertid i permanentbostäder i Granöby. Under mellankrigstiden började allt fler flytta till fiskeläget och bo där permanent. På 1940-talet hade Trollharen sin storhetstid, liksom många andra fiskelägen på Hälsingekusten,. Trollharen hade 13 yrkesfiskare och affär. Den sista yrkesfiskaren, Helmer Wiklund, slutade med fisket 1983, 80 år gammal och fiskare i fjärde generationen enligtTrollharens lokala historia, som är anslagen i fiskeläget.

Mest strömmingfiske
Huvudfångsten var strömming, som man sålde färsk, saltad, syrad (surströmming) och rökt (böckling). Fisket omfattade också lax, sik, ål, gädda, abborre och senare torsk.

Till en början var fiskarna tvungna att ro sin fångst till Söderhamn, en sjöresa som tog närmare åtta timmar. Fram till 1930-talets slut sålde fiskarna fångsten i Söderhamn och Ljusne. Därefter började fiskarna sälja fångsten till Gävlefisk i Gävle.

Söder och öster om Trollharen ligger Axmars naturreservat, som omfattar både kustremsan söderut, förbi Axmar bruk, och skärgården utanför.